Denna CAD-checklista tog vi fram inom projektet EXCITED som utfördes inom det Strategiska Innovationsprogrammet Processindustriell IT och Automation, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
En CAD-ingenjör skapar tekniska ritningar i 3D-CAD program som exempelvis ProEngineer, Solidworks eller Catia. Det vanligaste sättet att exportera data är via det ISO-standardiserade filformatet STEP (”STandard for the Exchange of Product data”).
Det är viktigt att vårt CAD-data har en bra och väldokumenterad struktur. Ett objekt i CAD består av ett stort antal noder som är arrangerade i en hierarkisk struktur. När noderna har en tydlig tillhörighet och namn som går att förstå blir det enklare att navigera i 3D-filen vi ska skapa.
Se upp för ”shrink-wrap”! Det är vanligt att CAD-data exporteras med denna metod när man vill göra en förenklad export till exempelvis en underleverantör. Men då förlorar vi viktig information som behövs för att vi ska kunna göra omvandlingen till 3D.
Om vårt CAD-data har färger som vi vill ta med oss in i 3D behöver vi använda STEP-formatet AP214 som har stöd för detta.
CAD-filer kan ofta vara väldigt stora och kräva mycket datorkraft. Ett riktmärke kan vara att CAD-filer som är större än 200MB bör delas upp i mindre objekt och importeras var för sig.
För att förbereda vårt objekt för XR behöver vi både förenkla, ta bort och tillföra information. Detta görs antingen i ett 3D-program, exempelvis 3D Studio, Maya eller Cinema3D, eller med hjälp av specialprogram för ändamålet, exempelvis Pixyz. Pixyz finns även som plug-in till XR-programmet Unity.
Vid import till 3D ställer vi in vilken detaljnivå vi vill ha. Ju högre detaljnivå desto fler polygoner skapas, och desto mer datorkraft kommer att krävas för att hantera XR-modellen.
För att reducera 3D-informationen bör vi också ta bort onödig geometri för att göra modellen så enkel som möjligt. Ett enkelt exempel är ett skruvhål som i modellen täcks av en skruv. Specialprogram som Pixyz kan göra detta med viss automatik, men oftast krävs manuellt hantverk för att optimera objektet på bästa sätt.
Gå igenom hierarkin och slå ihop delar som ska ses som en helhet. Här är det bra att ha planerat vilken interaktion som ska kunna utföras i XR-miljön. Ska en lucka gå att öppna, en spak att dra i eller en axel att vrida?
Färger och material tillsammans med ljussättningen har stor betydelse för hur verklighetstroget ditt objekt kommer att upplevas i XR. Att ställa in färger och material kan även göras i XR-programvaror, men om det görs redan i detta steg kan 3D-modellen återanvändas till andra ändamål såsom 3D-renderade stillbilder eller animerad film.
Oftast får vi med oss korrekta mått från CAD-systemet, men ibland behöver detta justeras i 3D-modellen. Skapa ett enkelt referensobjekt i 3D och jämför så att vi inte får med oss ett förminskat eller förstorat objekt in i XR-världen.
Det vanligaste filformatet för export från 3D-program till XR är .FBX (”FilmBoX”) som även kan innehålla texturer, animationer och annat vi vill använda i vår XR-tillämpning.
Hur mycket optimeringsarbete som krävs är alltid en avvägning mellan kvalitetskrav och vilken hårdvara som ska användas för XR. För att en mobil AR-lösning ska fungera på de flesta telefoner behöver modellerna vara enkla för att fungera bra, ett riktmärke är att sikta på max 300 000 polygoner i bild.
Om målplattformen däremot är en stationär VR-rigg som drivs av en kraftfull dator kan vi i regel sikta på runt 5 miljoner aktiva polygoner.
Vill du ha hjälp med att hitta det bästa arbetsflödet för din 3D-CAD konvertering? Ta gärna kontakt med oss så kan våra experter komma med fler tips och förslag!
