När vad du ditt bästa jag senast? Var det igår när du kände att du verkligen fick till det i den presentation du höll på jobbet, eller lyckades hjälpa din kollega med ett komplicerat problem? Var det kanske hemma när du kände dig som en lyckad förälder under ett ögonblick, en kärleksfull partner under middagen, eller när du hamnade i ett flöde på joggingpasset och bara kände att idag hade jag kunnat fortsätta en bra stund till? Oavsett när du kände att du var ditt bästa jag sist, så kan det vara viktigt att stanna upp och fundera över dessa ögonblick lite mer ofta. Vi människor är så suveränt bra på att måla upp scenarion av problem och inte känna att vi är tillräckligt bra. Det är lättare att höja andra människor än dig själv. Men för att mer genuint må bra själva behöver vi ha en kombination av att lyfta både oss själva och andra.
Inom både metoderna Psykologisk trygghet och Uppskattande förhållningssätt är team framgångsrika och effektiva i de lägen där de dels vågar vara sårbara inför varandra kring sin kunskap, dels när de verkligen utforskar och tar reda på vad den/de andra i teamet verkligen behöver veta om varandra för att de ska leverera utifrån sin bästa förmåga. När mina kollegor helt förstår vad jag behöver för att prestera på bästa nivå och känna att jag bidrar på ett sunt sätt, då skapar vi effektiva team, där helheten blir större än summan av de individuella förmågorna. Dina kollegor möjliggör för dig att vara ditt bästa jag.
I en kommunikation mellan människor, vare sig det är inom idrott, familjen, eller på en arbetsplats finns alltid ett val, när det sker ett misstag. Du kan välja att antingen påpeka misstaget, eller så kan du i stället uppmuntra och lyfta personen så att hen går stärkt ur situationen.
Misstag gör vi alla. Det är oftast bara i vilken miljö misstagen sker som blir avgörande för hur följderna blir. Det går alltid att komma igen ur ett underläge med rätt förutsättningar och förhållningssätt.
En match kan vända om spelarna inom ett lag verkligen visar att de tror på varandra. Detta kan Helene, som är padelfantast, vittna om.
– Spelet började bra i första set, vi peppade varandra, gjorde high-five och var i vårt esse. I andra set gjorde jag missar som jag själv var väl medveten om. Min spelpartner påpekade detta vilket jag påverkades av genom att spela ännu sämre. Andra set närmade sig sitt slut och jag fick nog och jag sa till min spelpartner att nu har du två val: Antingen fortsätter du påpeka misstag som jag redan känner och vet vilket ökar risken att vi förlorar eller så håller du tyst med negativa kommentarer och i stället fokuserar på det vi gör bra. Gör vi detta tillsammans gör vi oss till vårt bästa jag och vi kan vinna. En liten förändring som påverkade både utkomst i match och glädjen i spelet.
Det finns alltid människor som kan göra oss bättre, som kan få oss att växa och utvecklas i gynnsamma konstellationer. På arbetsplatser behöver vi dessutom ibland samarbeta med människor vi inte alltid känner så väl och det är i dessa situationer som vi kan få lov att blomstra utifrån vår bästa potential om det sker på rätt sätt.
Resan för att skapa vinnande team börjar såklart alltid med oss själva och som en grund att du mår bra i dig själv. I mötet med andra människor är det sedan viktigt att du funderar över var du har din uppmärksamhet. Ett uppmärksamhetsskifte som Camilla ofta arbetar med både privat och i arbetet, är grönt och rött fokus. Ett grönt fokus handlar om att du möter människor (även i tysthet) med en acceptans och en tanke om att de är hela och fullständiga människor, som precis som du har sina mål och drömmar. Personerna bidrar till dig och de har sina egna svar. Ett rött fokus handlar i stället om att du redan på förhand har bestämt dig för att det är något fel på personen, att den tar all din energi och det är helt ok att ifrågasätta allt som sägs.
– Jag fick till mig detta synsätt på en kurs i personlig utveckling för många år sedan och har arbetat effektivt med att flytta fokus. Det gör verkligen skillnad och även i tuffa situationer att kunna skifta fokus under pågående möte. När jag arbetade som rektor, hade pedagogerna på skolan fått höra detta så mycket att de kom förbi och visade upp små gröna lappar de hade i fickan.
Vad skulle hända om du faktiskt fokuserade på att aktivt tänka mer på detta och flytta ditt fokus medvetet till att i större utsträckning ha en grön lins gentemot dina medmänniskor som utgångspunkt? Att försöka förstå vad olika personer behöver för att prestera och leverera utifrån deras bästa förmåga. Många gånger kan det i teamkonstellationer, bestående av människor som är ganska olika och har olika intressen, komma ut ett bättre resultat om de båda är villiga att se fördelarna av att vara olika och vad det kan ge. Ingenting kommer gratis, men att vara modig och våga blotta oss är en bra start. Och att vara modig handlar inte om att vara våghalsig, utan om att visa alla sina sidor som människa.
Grundaren av teorin för Psychological Safety, den amerikanska forskaren Amy Edmondson, ber oss under ett av hennes Ted talk att våga se på sig själv i relation till sitt team på arbetsplatsen. Framgångsrika och trygga team är de där du som medlem vågar ställa frågor till ditt team, där du vågar erkänna dina svagheter och vilka områden som inte är dina starkaste, där du erbjuder dina idéer om det kan stärka arbetet och där du inte sitter tyst om något känns fel. Först i dessa situationer kan du både själv lära dig något, utveckla andra och vara ditt bästa jag (https://youtu.be/LhoLuui9gX8).
Hur vi än lever våra liv, är det viktigt att komma ihåg att "livet är inte ett problem som ska lösas, utan en verklighet som ska upplevas" (Kierkegaard).
Publicerad av:
Uppdaterad på :
